What's the craic what's the story
Nu har jag varit hemma i två veckor och en dag.
Jag har dubbla känslor angående nästan allt. Ibland känns det bra att vara här, ibland dåligt. Ibland blir jag jättestressad över att jag måste få ett jobb, ibland skiter jag fullständigt i det. Det känns lite som detta året kommer bli ett pausår, ett väntår. Nästa höst vill jag börja plugga och då blir det utflyttning från Stockholm. Detta året ska jag spara pengar. Finns det något tråkigare än att spara pengar till uförutsädda utgifter? Skaffa sig pengar som man kommer behöva till sånna där tråkiga saker, trååk! Fast man kan ju fortfarande unna sig saker. Som en nyårsresa. Tänker inte vara i Sthlm på nyår! Om Maria står fast vid sitt beslut blir det lätt Sydney... Om Maria står fast vid sitt beslut vet jag inte vad jag ska göra. Om du försvinner kommer jag känna mig ensamast i världen. Fast jag tycker du ska åka! Det är bra för dig.
Det är konstigt vad man kan påverka sina känslor. Jag har lyckats göra mig själv helt totalt galet småförälskad, eller något i den stilen. Jag är i alla fall galen i honom, på något sätt. Jag vet precis hur det har gått till. Jag har skrivit till honom att jag saknar honom och vill vara med honom så många gånger att jag till slut börjat mena det, för jag vet inte om jag helt gjorde det i början. Det är där problemet ligger. Jag kan inte minnas om jag tänkte att jag inte brydde mig om honom för att jag inte gjorde det eller om jag tänkte så för att jag faktiskt var sur på honom för att han inte ständigt var med mig längre... hmm. Nu identifierar jag mig i alla med hjärtekrossade människor och känner med alla sorgsna kärlekssånger, oh love hurts!
Jag har en mycket bra fritidsysselsättning för de stunder då jag inte har något bättre för mig. Bildantalet för hela resan landar på cirka 6814 bilder (inklusive Marias och Jennifers). Detta ska bli ett bildspel och jag älskar att göra bildspel så det händer nog att jag ägnar mig åt det även fast jag skulle kunna ha bättre saker för mig... Jaja, när jag är klar med det lovar jag att inte drömma mig tillbaka utan leva totalt här och nu i Sverige Sverige detta underbara land (återigen dubbla känslor).
Tack för mig!