AnnaBo

Tiden går läskigt snabbt. Jag vet inte vad jag ska göra för att stoppa den. Jag vill inte fylla trettio. Om det fortsätter såhär måste jag nog börja fundera på hur den dagen ska firas. Ta vara på dagen är ett uttryck som är väldigt bra att försöka leva efter. Det är värdelöst att längta till något annat. Jobbigt om man spenderar hela livet åt att längta liksom..

Jag har en del konstiga ljud för mig. Jag är medveten om det själv. Andra är också medvetna om det, för det finns i alla fall några som vågat säga det till mig. Och jag nynnar alltid på nåt när det är lite sådär pinsam tystnad. Det går inte att låta bli.

Det dunkar ibland i mitt vänstra öra. Jag undrar varför. Det är obehagligt. Jag har fått väldigt känslig hörsel på senaste tiden. Det kanske är på grund av mitt jobb. Det är väldigt mycket ljud på mitt jobb. Och när en viss liten liten flicka ger ifrån sig det där otroligt höga ljudet efter maten så skär det typ i hjärtat. Usch. Ibland känns mina öron ömma när jag åker hem från jobbet. När jag kommer hem pallar jag inte massa ljud samtidigt. Så ibland skippar jag musiken på vägen hem. Ibland sänker jag volymen i lurarna. Fast ibland går det bara inte att låta bli. För det är typ det härligaste som finns att lyssna på höööög musik i lurarna.

Efter Australien ska min nästa resa bli med dom rosa bussarna. Ja! Kanske någon avstickare till Paris innan, kanske. Men Maria om vi fortfarande står ut med varndra när vi kommer hem (asså såklart vi gör) då gör vi det! Vi kan förresten också låtsas vara 20 hela livet och bara göra sånt där du vet, som vi gör nu typ. Ja tack! Krumilurpiller, är det så det heter? Du vet, jag vill aldrig bliva stuuur.

Peace out royal cats.
Det är förresten inte alla som blivit bjudna på en predikopralin idag.